Drogfakta

 

Till läsaren

Under 1999 överenskom redaktionen för Vi Länkar, att tidningen i varje nummer skulle ha en artikel om de droger som florerar i vårt samhälle och som skapar ett socialt problem på alla nivåer.

Många av er som läser detta tycker kanske att inom Länkarna skall vi koncentrera oss på att arbeta med alkoholproblematik, som vi alltid gjort. Men verkligheten är den att det ofta är så, att det inte alltid är alkohol som är den drog som de unga kommer i kontakt med första gången när de provar på detta med droger. Tiderna har förändrats och idag finns det en uppsjö med olika preparat, som de unga har att välja och vraka bland när de skall ha fest.

Jag tycker att det vore ganska förmätet av oss inom Länkrörelsen att inte ta upp dessa droger till diskussion och information. Vi kan inte bara ligga och plaska i vår egen lilla ankdamm och tycka att detta får andra ta hand om.

Verkligheten är nämligen den, att de som uteslutande är rena alkoholister blir allt färre och snart inte finns alls och det kommer att finnas fler och fler inom vara led som provat på både det ena och andra i drogväg. Att inte ta deras kunskap till oss, för att hjälpa missbrukare vore, som jag ser det, ett generalfel.

I detta häfte har vi, till dagen för sammanställningen av detsamma, samlat de artiklar som varit införda i tidningen. Häftet kommer längre fram att kompletteras med kommande artiklar i ämnet.

Jag hoppas att artiklarna skall ge läsarna intressanta och värdefulla upplysningar och fakta om drogfloran i vårt samhälle.

 

Svante Flinta

Artikelförfattare

Vi Länkar

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

CANNABIS SATIVA

Cannabis sativa är en hampväxt som odlas i stora delar av världen, den innehåller cannabinoider och det är dessa som framkallar berusning. Den viktigaste ingrediensen är THC (tetrahydrocannabinol) och halten av den substansen kan variera beroende på var växten odlas och klimatet på den platsen.

Hasch är den form, som vi mest kommer i kontakt med i Sverige.

Den består av kåda som tas tillvara från växtens blommor, som sedan pressas till kakor.

Färgen på dessa kakor kan variera från ljust brunt till nästan svart.

Hasch säljs på gatan i små bitar som sedan smulas sönder och blandas med tobak, som sedan röks i pipa eller handrullade cigarretter.

Marijuana består av cannabisväxtens torkade blomställningar och toppskott, som även drygas ut med blad och delar av stammen, vilket gör att det liknar örtkryddor och därför ofta kallas för "gräs". Marijuana röks oftast också i handrullade cigarretter, s.k. joints.

Cannabisolja (cannabisextrakt) är i vätskeform och droppas i tobak eller på cigarretter.

Den har en högre halt av THC och är därför dyrare. Den används också för att öka THC-halten i svagare preparat.

 

Effekter av cannabis

Hos ungdomar påverkas den psykiska mognaden vid haschrökning. Detta gör att en tonåring inte utvecklas normalt och det anses av expertis på området, vara långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer.

Korttidsminnet tillsammans med det logiska tänkandet försämras av cannabisrökning. Lång tids missbruk av substansen gör missbrukaren avtrubbad och passiv. Det är inte heller ovanligt att personlighetsförändringar uppträder.

Den allvarligaste psykiska komplikationen ar haschpsykos. Missbrukaren insjuknar dramatiskt, drabbas av växlande sinnesstämningar som vanföreställningar, oro, och aggressivitet. Människor som lider av andra psykiska problem och börjar röka cannabis kan drabbas av psykos redan vid cannabisrökning i mindre omfattning.

Den som rökt hasch i stora mängder i unga år löper per ökad risk all insjukna i schizofreni.

Hormonbalansen kan påverkas hos bada könen. Hos ungdomar kan detta vara en orsak till all kroppen inte utvecklas normalt. Hos unga man kan det innebara att den sexuella lusten försämras och att hos unga kvinnor rubbas menstruationscykeln vilket kan påverka fruktsamheten.

Cannabis liksom alkohol, försämrar människans immunförsvar och man löper större risk all drabbas av kronisk bronkit, lungcancer och andra lungsjukdomar. Detta beroende på all cannabis innehåller 50 procent mer tjära än vanlig tobak.

 

Effekter av cannabis på kort sikt

Själva ruset gör att man känner sig avslappad och upprymd, man pratar och skrattar mer än vanligt. Tidsbegreppen blir otydliga, kort tid kan kännas lång och tvärt om. Mot slutet av ruset blir man fundersam och sömnig.

Cannabisruset ökar hjärtverksamheten och ögonvitorna blir lite rödaktiga. Mun- och halstorrhet, samt sug efter sötsaker är också kroppsliga tecken.

Negativa reaktioner uppstår hos människor som befinner sig under stress och är deprimerade. Dessa reaktioner visar sig då ofta som ångest, panikkänslor och nedstämdhet. Detta kallas ibland för snedtändning.

Cannabisrus nedsätter förmågan att köra bil på samma sätt som när man druckit alkohol.

Längden på ruset är 2-3 timmar beroende på hur stor dos man tagit och följs av ett bakrus som kan vara långdraget med trötthet som symptom.

Cannabis i höga doser kan liknas vid ett LSD-rus eller ruset av andra hallucinogena droger. Man får störningar i syn och hörsel och verklighetsuppfattningen blir helt förändrad, vilket kan ge upphov till panikattacker eller psykos. Drabbas man av psykos krävs det sjukhusvård.

 

Långtidseffekter

THC har en förmåga att lagras i fettvävnaderna hos missbrukaren och det kan sitta kvar i tre till fyra veckor.

Vid ansträngning, kan det lösas ut kroppen igen och ge en så kallad "baktripp". Sådana kan återkomma flera gånger och kan upplevas som skrämmande.

Avslutningsvis kan sägas att det är som med alkohol när det gäller cannabis.

Man blir beroende av det efter längre tids missbruk. Toleransen ökar och beroendet kan vara både psykiskt och fysiskt, dock med betoning på det psykiska beroendet. Historiskt har det visat sig att cannabis varit den första drogen för många innan de gått vidare till tyngre.

Detta är dock helt individuellt och beroende på personligheten hos missbrukaren.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

AMFETAMIN OCH KOKAIN

De preparat som vi tar upp i det här avsnittet är mycket lika, men de är ändå så olika när man tittar på vem och vilka som använder dem. Amfetamin är en drog som används av den gemene på gatan och är, för att vara en drog, förhållandevis billig beroende på tillgången för tillfället. Kokain däremot, är en drog som är dyr och på grund av det inte speciellt vanlig bland ungdomar, som inte har det ekonomiskt gott ställt.

Detta gör att vi har två droger som kan kallas för klassdroger, men kontentan av det hela blir, att när man gått ner sig på drogen så jämnas klassgränserna ut efterhand och är nog det sämsta sättet som finns, om man har för avsikt att bekämpa klassklyftorna i vårt samhälle.

 

Preparat

Amfetamin och kokain räknas till centralstimulantia, som påverkar det centrala nervsystemet.

Amfetaminet framställs på kemisk väg, medan kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer i form av ett fint vill kristalliskt pulver. Amfetaminet är oftast förekommande i form av gulaktiga kristaller.

Rena är dessa preparat mycket starka och är därför ofta utblandade med ett icke narkotiskt medel, för att kunna säljas på gatan till missbrukarna direkt.

 

Användning

Från att tidigare varit en mer intravenös drog, har amfetaminet idag fått ytterligare sätt att intas på, då det under det senaste årtiondet blivit en vanligare drog bland ungdomar. Man sniffar, blandar med läsk eller tar det som en tablett eller kapsel.

Kokain har av tradition nästan alltid sniffats (snorats). Det kan även injiceras under huden eller i en ven. Det kan också placeras på slemhinnorna munnen, ändtarmen eller slidan.

Både kokain och amfetamin har av tradition kopplats samman med och använts som sexdroger, då det ansetts att de kan förlänga sexakten.

Prismässigt är kokainet mycket dyrare än amfetamin vilket gjort att de två drogerna använts i olika kretsar i samhället.

Till den här gruppen skall även Crack räknas, det är en speciell form av kokain. Det röks i pipa eller vattenpipa och har i förhållande till de andra drogerna en mycket kort rustid, som gör att det krävs större mängder av det, för att upprätthålla en längre tids rus. Crack är inte speciellt vanligt i vårt land än.

 

Effekter

Effekten av drogen beror på mängden och sättet som den intas på.

Hur ofta man tagit den tidigare spelar också en viss roll, liksom sinnesstämningen vid intaget.

Drogens verkan kan också påverkas om den intas tillsammans med exempelvis alkohol eller annan narkotika.

 

Fysiska effekter

Små doser av amfetamin och kokain framkallar ett rus som ger känslor av ökad energi, mindre behov av sömn samt en ökad sinnesmedvetenhet. Kokainruset är förhållandevis kort, ca 40 minuter, medan amfetaminruset kan vara i flera timmar. Man kan också drabbas av dålig aptit, ökad andnings- och hjärtverksamhet, förhöjt blodtryck samt utvidgade pupiller.

Kraftigare doser av amfetamin och kokain medför muntorrhet, feber, svettningar, huvudvärk, synrubbningar och yrsel. Andra fysiska symptom är högre hjärtverksamhet, snabbare andning, förhöjd kroppstemperatur, svettning och blekhet.

Mycket kraftiga doser av amfetamin och kokain kan orsaka mycket oregelbunden hjärtverksamhet som ger växlande ansiktsfärg mellan kraftig rodnad och blekhet. Man kan drabbas av darrningar, bristande koordination och kollaps.

Många dödsfall har inträffat på grund av brustna blodkärl i hjärnan, hjärtförlamning eller på grund av att kroppstemperaturen stigit okontrollerat. Kokainets bedövningseffekt kan i stora doser förorsaka andningsförlamning med döden som följd. Dosen behöver nödvändigtvis inte vara speciellt stor om kokainet tagits tillsammans med annan drog.

 

Psykiska effekter

Kort tids bruk av amfetamin och kokain kan ge upphov till känslor av ökad livlighet och energi, avtagande trötthet och en känsla av välmående.

Beroende på personlighet ersätts dessa känslor efter ett par dagars eller en veckas missbruk av en känsla av utbrändhet och abstinens.

 

Långtidseffekter

En stor del av de fysiska effekterna av långvarigt missbruk är likadana som de som uppkommer efter kort tids missbruk, till exempel aptit- och viktförlust. Då amfetamin och kokain blockerar hungerkänslor, äter vanligen missbrukaren inte tillräckligt och utvecklar på grund av detta olika sjukdomar, som har samband med vitaminbrist och undernäring.

Det är inte ovanligt att balans och rörelseschemat påverkas vilket kan kännetecknas av knyckig eller svajig och skruvande gång. Vidare att man upprepar rörelser med händerna tvångsmässigt och pillar på saker gång på gång, sa kallad "pundning".

Hos kroniska missbrukare av amfetamin och kokain förändras ruset till att delvis bestå av

rastlöshet, häftig retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer och vanföreställningar, som att det kryper insekter under huden. Detta tillstånd kallas för amfetamin- eller kokainpsykos och är mycket likt paranoid schizofreni, som är ett mycket svårbehandlat tillstånd.

 

Karaktäristiska tecken

För den som injicerar amfetamin och kokain regelbundet ökar risken för överdosering. Beroende på att man ofta delar "verktyg" (sprutor) ökar risken att drabbas av Hepatit C och HIV.

Vid långvarig sniffning av kokain drabbas missbrukaren av tjock hals, rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och frätskador på nässkiljeväggen och inte sällan hål på densamma.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

HEROIN OCH OPIATER

Opievallmon (Papaver Somniferum) har odlats i ett par tusen år och har använts som läkemedel och berusningsmedel. På 1800-talet skaffade sig England och Frankrike monopol på opiehandeln med Kina. Av råopium framställs morfin och ur morfinet vidareutvecklas heroin och kodein. Opiemissbruket kom till Europa under 1800-talet och skapade då sociala problem efterhand, då det ur opiumet utvanns morfin som användes inom sjukvarden som smärtstillande medel, som antingen dracks eller injicerades. Heroinet lanserades som ett botemedel mot morfinmissbruk och det visade sig vara ett effektivare smärtstillande medel, men samtidigt skapades det en våg av nya missbrukare. Heroinet kom att bli den dominerande drogen i missbrukarkretsar över hela världen.

Det har även framställts syntetiska opiater (opioider), petidin och metadon. Dessa utvecklades för att ersätta de smärtstillande medel som ledde till missbruk, men visade sig också de vara beroendeframkallande. Metadonet används för att minska abstinensbesvären hos heroinmissbrukare som går på avvänjning. Det är ett omdiskuterat sätt att bekämpa heroinmissbruk. Metadonet tar bort suget efter heroin när det tas på rätt sätt. Petidin och kodein används inom sjukvården som smärtstillande respektive hostdämpande medel, men kan i förlängningen skapa ett missbruk. Det var orsaken till att man tog bort kodein ur det receptfria sortimentet på våra apotek.

 

Utseende och form

Opium förekommer i mörkbruna bitar eller i pulverform som missbrukaren röker eller äter. Alla har vi väl både sett och hört om de beryktade opiumhusen i Kina och Europa, om inte annat så genom filmer som behandlat smuggling och handel med opium. Heroin är vanligen ett vitt eller brunaktigt pulver (horse, sud, brown sugar), som man löser upp i vatten för att injicera eller så röker eller sniffar man pulvret. Heroinet som säljs på gatan är oftast utblandat med socker eller kinin för att få ut så mycket pengar som möjligt av den mängd man förfogar över. Inte sällan har det blandats ut med rent livsfarliga ämnen som startat rena massakrer bland missbrukarna. På senare år har rökheroin blivit allt vanligare. Detta kommer huvudsakligen från Mellanöstern. Heroinet läggs på en bit aluminiumfolie, som sedan värms underifrån med en tändare och missbrukaren drar in de rökångor som stiger upp från folien. På engelska kallas det "to chase the dragon", det vill säga "att jaga draken".

 

Effekter

Drogens effekt beror på hur mycket man intar eller på hur man intar den, vilken vana man har vid drogen, vilket humör man är på, eller om man tar den samband med andra droger. Missbrukarens psykiska balans för tillfället är också en viktig faktor som avgör hur effekten kommer att bli.

 

Korttidseffekter

Opiater ger kortvarig stimulans och dämpar aktiviteten i centrala nervsystemet. Direkt efter injicering av heroin i en ven upplever man en våg av välbehag som efter ett tag övergår i en känsla av tillfredsställelse. När detta uppstår förlorar man hunger och smärtkänslor och man tappar den sexuella lusten. Hos opiatmissbrukare drar pupillerna ihop sig, vilket är ett typiskt yttre tecken. Om missbrukaren tagit en större dos så känns kroppen varm och man blir torr i munnen. Inte sällan sover missbrukaren bort en stor del av ruset när han/hon tagit en större dos. Vid intag av alltför stora doser kan andningsstillestånd och hjärtstillestånd inträda och leder då ofelbart till döden, om inte hjälp kan sättas in omedelbart. Men i beaktande av att missbrukaren oftast håller sig på avskiljda platser när man injicerar, så är det inte ovanligt att heroinister dör av överdoser.

I medicinsk användning av morfin varar en vanlig dos i ca 3–4 timmar. Den dosen är avvägd till den patient som den ges till och är under kontrollerade former inte farlig om morfinet inte måste ges under en längre period. Morfin ges också under slutskedet av allvarliga sjukdomar.

 

Långtidseffekter

Eftersom heroin oftast injiceras är det inte ovanligt att man i missbrukarkretsar delar sprutor.

Åtskilliga heroinmissbrukare har på grund av detta smittats med gulsot och HIV.

Att injicera på felaktigt sätt kan också ge upphov till infektioner i hjärtvävnaden och vara orsaken till leversjukdomar och stelkramp.

Eftersom missbrukaren mestadels är bedövad så känner han/hon inte av när kroppsliga symptom drabbar dem. Heroinisten får ofta dåliga tänder och infektioner i munnen.

Självmord på grund av depressioner som framkallats av ett långvarigt missbruk är en vanlig dödsorsak bland heroinister. Oftast sker självmordet med en överdos.

Heroinet är en kraftigt socialt nedbrytande drog, som gör att missbrukaren princip gör vad som helst for att få tag i den mängd som han/hon behöver för att klara sig dag för dag. Det är inte ovanligt att kvinnor som missbrukar heroin tvingas prostituera sig och mannen måste oftast börja stjäla for att få ihop de pengar som behövs. Kostnadsmässigt är heroinmissbruket en mycket dyr affär för vilket samhälle det än drabbar och kampen för att hjälpa dessa människor måste vara ett mycket viktigt mål för alla som tror att det går att hjälpa de som hamnat i denna djupt nedåtgående spiral.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

LSD OCH ANDRA HALLUCINOGENER

I sextiotalets USA skapades en kultur som skulle komma att totalt förändra den vanliga människans syn på droger. Det var Hippiekulturen eller Flower Power-rörelsen. Under denna tid fanns inga gränser för vad man provade på drogväg och hallucinogenerna fick sitt verkliga genombrott under denna epok.

Till dessa preparat räknas LSD, meskalin, psilocybin och PCP. De kallas hallucinogener och ger speciella effekter som kan likna psykotiska fenomen. De förvrider sinnesintrycken och ger hallucinationer.

Hallucinogener brukar indelas i två huvudgrupper:

Naturliga, som kommer från svampar och andra växter, till exempel meskalin (från peyotekaktus) och psilocybin från vissa svampar av släktena Conocybe och Psilicocybe.

Syntetiska, som är laboratorieframställda och inte har någon medicinsk användning. Till dessa räknas LSD (lysergsyredietylamid), DOM (diametoxymetylamfetamin), MDA (metylendyoxyamfetamin), samt PCP (fencyklidin), som ofta kallas "angel dust" eller på svenska "ängladamm".

 

Utseende och form

LSD finns i form av microtabletter eller i vätskeform som droppas på små bitar av läskpapper med förtryckta motiv i grälla färger. LSD tas vanligen oralt (genom munnen). PCP är ett vattenlösligt, kristalliskt vitt pulver som framställts på kemisk väg. Det kan säljas som både pulver och vätska. PCP och meskalin är mycket ovanliga på den illegala marknaden i Sverige.

 

Effekter

LSD och PCP ar verksamma även i mycket små doser som då kan ge psykotisk upplösning, vilket yttrar sig som ett förvirringstillstånd. Båda preparaten har mycket starka effekter på psyket. Har man ett känsligt psyke är det mycket farligt att experimentera med hallucinogena droger. Hjärnan påverkas av LSD och PCP så att tanke- och uppfattningsförmågan förändras.

 

Korttidseffekter

En dos som sväljs tas upp i kroppen inom fem minuter. Den psykiska effekten kommer snabbt, inom 30–90 minuter och den verkar i ca 8–12 timmar. Smak, lukt, hörsel och känsel förstärks. Man upplever att man kan se ljud, höra färger och känna lukten av ljud. Man förlorar sin självuppfattning och får en känsla av upplösningstillstånd och upplever glömda minnen. Vardagliga föremal och händelser får en symbolisk betydelse.

De fysiska symptomen är förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökat blodtryck och ökad hjärtverksamhet, darrningar, svaghet, yrsel och frossbrytningar. För att fullständigt återhämta sig behövs 3–4 dagar. PCP är egentligen ett bedövningsmedel inom veterinärmedicinen. Det påverkar hjärnan på ett mer komplicerat sätt än LSD. Man blir likgiltig för alla fysiska förnimmelser och upplever ingen smärta. Missbrukaren blir också starkt upprörd och uppför sig irrationellt och konstigt under återhämtningen från bedövningen. Under själva ruset blir missbrukaren förvirrad och våldsam. Vid låga doser kan missbrukaren försjunka i koma.

 

Långtidseffekter

Dessa uppträder efter upprepat bruk under lång tid. Effekter som kan utlösas av LSD är framförallt psykoser, på grund av den akuta förgiftningen, svåra depressioner och förändrad uppfattningsförmåga. LSD-psykosen kan en del fall åtföljas av en svår depression med självmordsrisk.

Många av de hallucinogena drogerna kan ibland bli impopulära, då de har oberäkneliga effekter; återtrippar, så kallade flash-backs. Sådana kan uppträda helt oväntat utan att missbrukaren tagit drogen. Effekten av LSD upplevs inte alltid som positiv, då den kan innehålla skräckbilder av verkligheten som medför stark ångest och panikattacker.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

ECSTASY

I dagens snabba samhällsutveckling dyker det upp nya droger, som ofta är designade för att passa till olika tillfällen och samtidigt är lätta att förändra för att det skall bli svårt för myndigheter att effektivt stoppa dem.

Ecstasy är en av dessa droger, men med den skillnaden, att den tillverkades i Tyskland redan 1914 som ett aptitnedsättande medel. Det hade en kort användningstid och föll sedan i glömska fram till 1970-talet, då den i USA togs upp som ett hjälpmedel inom psykoterapin. Samtidigt som den började användas inom detta område kom de första rapporterna om att den också användes som festdrog bland ungdomar.

Det dröjde till senare halvan på åttiotalet och början på nittiotalet innan den fick fotfäste ordentligt i Europa.

Ecstasy ar en kemiskt framställd drog med beteckningen 3,4-metylendioximetamfetamin.

Den kallas även Adam, XTC och MDM. Ecstasy anses ge rusupplevelser som inte finns hos övriga droger, då den liknar både den centralstimulerande drogen Amfetamin och den hallucinogena naturdrogen Mescalin.

Bland ungdomar som deltar på så kallade ravefester, där man dansar många timmar i sträck är Ecstasy en populär drog.

Det skall dock tilläggas att det i massmedia många gånger framställs som om alla som går på ravefester använder Ecstasy,

men verkligheten är den, att det oftast är en minoritet som använder drogen. Problemet är snarare att de som gör det, kan vara de som lockar in andra i missbruket.

Drogen förekommer som ett vitt pulver i kapslar, men oftast som tabletter som under en tid märktes

med ett smilande ansikte i tryck på ena sidan. De vanligaste doserna ligger mellan 50 och 160 mg. Om dosen ligger på 200 mg och högre så uppträder förgiftningsskador. En dos som är tio gånger över normaldos betraktas som dödlig.

Beroende på hälsotillståndet hos den som intar drogen kan dödsfall inträffa vid doser långt lägre än den som anses dödlig.

Ecstasy finns i många varianter beroende på att de som tillverkar drogen hela tiden försöker kringgå lagar som klassar den som en drog.

I Sverige har man vid de flesta beslag som gjorts, kunnat konstatera att tabletterna i själva

verket varit en blandning av amfetamin och olika ecstasyvarianter.

 

Effekter

Korttidseffekter uppträder strax efter att man intagit dosen och den försvinner inom några timmar eller dagar beroende på hur stor dosen är.

Man får psykisk överstimulering som följs av trötthet, sömnsvarigheter, depression, ångest och tillfälliga psykoser.

De fysiska effekterna är vidgade pupiller, muntorrhet, ofrivilliga käkrörelser, darrningar, svettningar och kramp, särskilt i käkarna.

Kroppstemperaturen höjs också påtagligt, vilket kan leda till kollapser, värmeslag och dödsfall.

Vid högre doser kan hjärtklappning och högt blodtryck uppträda. Allvarliga tillstånd med hög feber, blödningar och njursvikt har rapporterats.

 

Hallucinogena effekter

Dessa uppstår vid högre doser. Syn och hörselupplevelser förändras starkt. Ansikten och kända föremål förvrids och får skrämmande proportioner. Man ser dansande, färgade ljus framför sig och även andra föremål kan uppträda i rörelse framför den påverkade. I samband med "maratondans" på ravefester förstärks denna effekt. Det har inträffat dödsfall i dessa sammanhang.

Man misstänker att Ecstasy åstadkommer störningar i hjärnans

signalsubstanssystem och att Serotonin är den signalsubstans som påverkas mest av Ecstasy. Serotonin har en avgörande betydelse för reglering av impulskontroll, aggressivitet, ångest, sinnesstämning, födointag, kroppstemperatur och sexualitet. Rapporter visar att den som missbrukar Ecstasy kan få störningar i hjärnans serotoninsystem och det i sig skulle kunna förklara många av de negativa effekterna hos Ecstasy.

Dopamin är en annan signalsubstans som frigörs när man intar Ecstasy. Det kan förklara de ofrivilliga muskelrörelserna och den stelhet i kroppen som missbrukaren drabbas av.

En orsak till att det varit svårt att få ungdomar att avstå från användning av Ecstasy är att det inte finns erfarenheter som talar för att man fastnar i missbruket av Ecstasy som hos andra preparat. Detta gör att man inte ser de risker som man utsätter sig för och tycker att drogen inte är farligare än att det går att sluta när man själv vill.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

BENSODIAZEPINER OCH BLANDMISSBRUK

För att vi skall kunna göra rättvisa åt redovisning av bensodiazepiner så skall vi i detta avsnitt även behandla blandmissbruk då dessa onekligen hör ihop. På 1960-talet presenterades bensodiazepiner som ett nytt effektivt medel vid behandling av ångest och sömnstörningar. De vanligaste preparaten är: Apozepam, Diazepam, Stesolid, Valium, Alopam, Oxascand, Serepax, Sobril, Temesta, Alprazolam, Xanor, Apodorm, Mogadon, Nitrazepam, Flunitrazepam, Flupam, Fluscand, Rohypnol, Halcion och Triazolam. Det är alltså ett stort urval att hålla reda på.

 

Beroende, missbruk och biverkningar

För vissa människor är bensodiazepiner beroendeframkallande vilket gör att de fastnar i ett missbruk av dem efterhand. Det är inte alltid så att man måste överdosera för att fastna i ett missbruk. Till detta kan läggas att preparaten ofta har oönskade biverkningar. Blir man beroende så kan man inte sluta med dem då man märker att man får abstinensbesvär om man tvärt slutar. Man är då psykiskt beroende.

Missbruk av preparatet innebär att man använder det okontrollerat i höga doser, som gör att man drabbas av ren berusning, nedsatt omdöme och minnesstörningar.

Missbruk av enbart bensodiazepinpreparat är inte skärskilt vanligt, utan det kombineras ofta med alkohol då man har förbrukat den förskrivna dosen. Detta gör att vi osökt kommer in på blandmissbruk och dess speciella problematik.

 

Blandmissbruk

Blandmissbruk är att inta två eller flera droger i kombination för att uppnå den nivå av rus man vill ha.

Man kan lugnt säga att det är den vanligaste typen av missbruk som vi har i samhället idag. Det är så att det idag nästan inte finns de som vi kallade for rena "heroinister" eller "amfetaminister". De är istället så att man använder en kombination av droger för att uppnå den effekt man vill ha. Man kan använda den ena drogen för att uppnå ett rus och trappa ner med en annan drog.

 

Effekter

Det centrala i allt missbruk är att man söker efter att uppnå en viss effekt. För att förstärka den använder man medvetet olika droger i kombination. Effekten av en drog beror på den mängd och det sätt man intagit den på, vilka tidigare erfarenheter man har av droger, vilken sinnesstämning man befinner sig i och om man har druckit alkohol eller tagit andra droger samtidigt. Till sist beror effekten på den situation man befinner sig i och vilka människor man är med vid detta tillfälle.

 

 

 

V A N L I G A K O M B I N A T I O N E R

Dominerande drog Kombination

Alkohol Bensodiazepiner, Cannabis

Amfetamin, kokain

(centralstimulerande) Alkohol, Cannabis

Cannabis Alkohol, LSD, Ecstasy

(hallucinogener)

Bensodiazepiner Alkohol

Heroin, Morfin

(opiater) Alkohol, Cannabis

 

Man kan säga att missbrukare som hemfaller at blandmissbruk oftast har en "basdrog" som han/hon använder, men kombinerar den med en drog som passar att ta, för att förstärka eller "tända av" med. Hela den missbrukarbild som vi bar varit vana vid, har på detta sätt förändrats, kanske utan att vi hunnit med all varsebli den svängningen.

I dagens samhälle finns det ett "smörgåsbord" att förse sig från om man missbrukar. På alkoholpolikliniker är det idag sällsynt med "rena" alkoholister utan det handlar oftast om missbruk med ett inslag av en kombinerande drog.

Vad man kan se är, att det i grunden är alkohol som finns med i de flesta blandmissbruksfallen och detta gör det till en angelägenhet for oss inom Länkrörelsen. Det gör att vi måste vara lyhörda och även nyfikna samt lyssna på de nya medlemmar som söker sig till oss och som har erfarenheter av blandmissbruk.

 

--------------------------------------------------------------------------------

SNIFFNING

Sniffning ar ett berusningssätt som oftast tillskrivits den yngre generationen i vårt land. Det är inte helt fel att säga så, men det har det senaste årtiondet visat sig att det följer med upp i åldrarna, eftersom preparaten är så oerhört lätta att komma över om man inte har annat att tillgå.

Vi har väl alla sett på olika TV-program från u-länder hur gatubarn ofta sniffar för att döva de känslor som de har inom sig, då de utnyttjas på de mest bestialiska sätt som barn kan utsättas för. Nu är det ju så att vi i vårt land inte har gatubarn och deras problematik, men vi har barn som utnyttjas och förnedras på många andra sätt. De missköttes i sina hem av missbrukande föräldrar, lämnas vind för våg i sina bostadsområden efter skolan till föräldrarna kommer hem från sina arbeten o.s.v. De barn som utnyttjas sexuellt av vuxna, är också en grupp som kan börja sniffa som ett första led i sin karriär som missbrukare.

Sniffningen kommer och går i perioder och ses många gånger som något som försvinner med barnets mognande, men det är inte så det är i verkligheten. Eftersom preparaten man använder kanske plockas bort ur affärernas diskar så är uppfinningsrikedomen stor och modet all testa andra preparat gör att det alltid finns nya saker att sniffa eller "boffa", som det kallas av de som sniffar.

 

Preparat och användning

Man sniffar genom att andas in ångorna från lättflyktiga lösningsmedel och olika gaser i djupa inandningar. Man kan förlanga ruset genom att koncentrera sniffningen på så vis att man med hjälp av en plastpåse, som innehåller preparatet kan ta en "puff" då och då. På detta sätt håller man ruset igång flera timmar. Många av preparaten finns att köpa hos färghandlare, på varuhus, i tobaksaffärer och på bensinstationer vilket gör dem så lättillgängliga.

• ACETON – används som nagellacksborttagningsmedel, finns i lim och fogmassa.

• AEROSOLER – finns som drivgaser i olika sprayer och de anses vara bland de farligaste preparaten att sniffa.

• BUTAN, C4H1O – och propangas (gasol) C3H8 finns i cigarrettändare och finns i storförpackning för påfyllning av gaständare.

• BENSEN – finns i alla typer av bensin och är vanligt att använda till sniffning.

• TERPENTIN – förekommer som en komponent i lim, skoputsmedel, impregneringsmedel, fläckborttagningsmedel, målarfärg, spackel och fogmassa.

• TRIKLORETYLEN – finns i solution, kontaktlim och hobbylim. Används på bil- och gummiverkstäder, av lackerare och inom textilindustri och kemtvätt.

 

Korttidseffekter

När ångorna kommit ner i lungorna tas de snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. De första berusningseffekterna kommer efter ett par inandningar, och efter ca 10–15 är man kraftigt berusad. Ruset klingar av efter 15–30 minuter och efter en timme märks ingen berusning alls. Sniffning i kombination med alkohol medför stora risker, man kan lätt bli medvetslös och andningen upphör.

Fysiologiskt kan sniffning och alkohol ha liknande verkan. Muskelkontrollen minskar, reaktionstiden förlängs och reflexerna dämpas. Sniffaren tappar den psykiska kontrollen och det är inte ovanligt att uppleva hallucinationer med syn- och hörselförvrängningar.

 

Långtidseffekter

Det är helt klarlagt att människor som under lång tid i sitt arbete utsätts för lösningsmedel fått permanenta skador. Om det är klarlagt så är det nog rimligt att anta att sniffning under längre tid kan ge hjärnskador och annan psykisk avtrubbning. Andra effekter är rinnande näsa, hosta och irriterad hals, trötthet, huvudvärk, retlighet, ångest och nedstämdhet. Man har konstaterat skador på lever och njurar. Bensen har visat sig ge skador på de blodbildande organen i benmärgen vilket ger sänkt immunförsvar.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

ANABOLA STEROIDER OCH DOPING

Preparat

Testosteron är ett manligt könshormon, som bygger upp de manliga könsegenskaperna och bygger upp muskelmassan hos den som använder det. Testosteron är en steroid. Anabola steroider är syntetiskt framtagna preparat, som ger muskeluppbyggande effekter, men som också har androgena (förmanligande) effekter. Dessa stannar kvar när man slutat att ta preparatet. Preparatet kallas därför också AAS (anabola androgena steroider). Medicinskt används preparatet ytterst begränsat, vid underfunktion av manliga hormoner, svåra blodsjukdomar och vid benskörhet hos äldre kvinnor. Dopingen har istället blivit det område där steroider kommit att användas mest.

 

Utseende och form

Testosteron och anabola steroider finns att erhålla som tabletter, kapslar och ampuller. Det vanligaste AAS-preparatet på den illegala marknaden är metandienon (metandrostrenolon), som säljs i form av runda vita tabletter. De finns även som femkantiga rosa tabletter på 5 mg. De med rysk text på förpackningen kallas i folkmun för ryssar, ryssfemmor eller ryska vitaminer. Det vanligaste injektionspreparatet är nandrolone decanoate. Injektionspreparaten är idag de vanligast använda.

 

Effekt

Effekten av dopingpreparaten styrs av faktorer som, tid, mängd och genetisk kod. Det finns uppgifter som visar på prestationshöjande effekter på kort sikt, men som samtidigt kan ge biverkningar och innebära att träningsresultaten utan dopingpreparat försämras, vilket i sig gör att man måste fortsätta att ta preparatet för att kunna hålla den stigande prestation man eftersträvar. Aggressivitet och viktuppgång är negativa biverkningar som följer med dopingen. Kombinationen alkohol och doping kan bli ödesdiger då båda kan öka aggressiviteten.

 

Skadeverkningar

Depression, ångest och sömnstörningar, är problem som man drabbas av när man gör uppehåll mellan perioder av steroidmissbruk.

Acne förvärras rejält hos personer som använder steroider. Har man acne när man börjar missbruka blir effekten många gånger så kraftig att det bildas stora ärr som kommer att bli kvar livet ut.

Förhöjd aggressivitet är inte ovanlig hos steroidmissbrukare. Kraftigt utagerande i situationer som för andra ses som banala kan få ödesdigra följder. Dessa vredesutbrott kan i samband med alkohol förvärras ytterligare.

Tillväxthormonerna försvinner snabbare hos steroidmissbrukare och det kan orsaka att ej färdigutvecklade tonåringar stannar i växten.

Steroider ger också förhöjda blodfettvärden som har till följd att det bildas kalkavlagringar i blodkärlen, vilket kan leda till försämrad blodcirkulation och även hjärtinfarkt.

Könsdriften kan i början öka för att sedan avta helt. När man tar steroider tillbakabildas testiklarna vilket kan göra att man inte får tillbaka normal spermieproduktion och könsdrift.

Den vanligaste fysiska biverkningen är tillväxt i bröstkörtlarna, något som oftast är smärtsamt och måste repareras med ett kirurgiskt ingrepp då det inte går tillbaka av sig själv.

Långvarigt bruk av steroider kan ge blodcystor i levern. Både godartade tumörer och dödlig cancer finns dokumenterade som föjdsjukdomar.

När det gäller kvinnor så drabbas de på liknande sätt som ovanstående men de får även en mer maskulint formad kropp, basröst, skäggväxt, klitorisförstoring och menstruationsstörningar.

 

Fysiska kännetecken

Kroppen blir bullig och uppblåst på grund av vätskeansamling i muskulaturen. Uppsvullet ansikte,

speciellt kinderna och att huden runt ögonen svullnar och blir stram, är andra kännetecken. Vidare acne särskilt på ryggen och axlarna och även i ansiktet. Man kan också drabbas av håravfall och snabb viktökning.

 

Psykiska kännetecken

Ökat aggressivt beteende i kombination med "kort stubin" och kraftiga humörsvängningar. Extrem kropps-, kost- och träningsfixering.

Mellan missbruksperioderna är missbrukaren ofta nedstämd, rastlös och har sömnsvårigheter.

Många av er som läser detta kanske undrar varför doping tagits upp i Drogfakta.

Verkligheten är att doping i kombination med alkohol och andra droger är ett gissel för de som hamnat i detta missbruk.

Doping är en drog som finns i vårt samhälle och det ar viktigt att redovisa

så många olika droger som möjligt så att vi inte står handfallna då det kommer upp till diskussion om vi hamnar i samtal med andra människor.

Om man inte vet vad doping handlar om eller känner sig osäker så kan det vara bra

att vi har ett eget material att hänvisa till och det har vi nu i och med detta.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

KATDROGER

Catha edulis eller katplantan har under flera hundra år varit en känd växtdrog i länderna runt Afrikas horn och den Arabiska halvön. Där växer den vilt och kan variera i storlek från mindre träd till små buskars storlek.

De rusframkallande ämnena i katplantan heter Katin och Katinon. Tillsammans utgör de en halv procent av plantans innehåll. Det finns även en syntetisk drog, Mctkatinon, som är kemiskt snarlik Katinon men inte ingår i Kat.

Växtdrogen Kat är inte kontrollerad som internationell narkotika, men Sverige och en del andra länder har man dock beslutat att ställa Kat under nationell narkotikakontroll. Detta gör att i Sverige är Kat klassat som narkotika. Katin, Katinon och Metkatinon regleras dock som internationell narkotika.

 

Kat

Kat är de ovanjordsväxande delarna av plantan Catha edulis.

Det är i praktiken de finare grenarna och bladen som utnyttjas vid missbruk.

I hanterarleden behandlas Kat som en färskvara och transporteras snabbt, oftast med flyg från odlingsområdena till Europa. Drogen förstörs och blir inte eftertraktad om den torkar, vilket gör att man vid odlingsplatsen paketerar blad och grenar noga, oftast i bananblad eller skinn som gör att fukten stannar kvar längre i förpackningen. De beslag som görs av Kat är oftast stora (räknat i vikt) då dagsdosen är stor och detta gör att missbrukardoserna inte skall ses och beräknas som andra droger som t.ex. amfetamin.

 

Katin, katinon och metkatinon

Katin ar ett centralstimulerande och aptitdämpande medel som har effekter som är något svagare än amfetaminets. Det har sålts i Tyskland under varunamnet X-112 som ett reccptbelagt, aptitreducerande medel. I kroppsbyggarkretsar har medlet missbrukats för att orka träna mer och längre och för att öka fettförbränningen så att musklerna skall framträda tydligare. Katin har också en viss smartstillande effekt och har ibland använts av heroinmissbrukare för att dämpa abstinens.

Katinon har huvudsakligen samma verkningar som amfetamin.

Metkatinon som även kallas "efedron" är en syntetisk centralstimulantia som lätt kan framställas som vätska eller pulver ur vanliga handelskemikalier. Det kallas i missbrukarkretsar för "cat", "jeff", "goop", "star" och "crank". Det undersöktes i USA om man kunde använda preparatet mot övervikt och depressioner, men stoppades på grund av allvarliga biverkningar. I f.d. Sovjetunionen användes en tid metkatinon som medel mot depressioner, men även i dessa delar av världen har man frångått att använda preparatet.

 

Missbruksmönster

Länder som Somalia, Etiopien och Jemen har en social tradition att tugga Kat. Det sker oftast i stor gemenskap och under långa pass. Bladen och de fina grenarna tuggas och "tuggbussen" hålls kvar i kinden medan saliven sväljs. En vanlig dagsdos, en så kallad marduuf utgörs av cirka 200 - 400 gram. Att tugga Kat är en ny företeelse i Europa och kom hit med vissa etniska grupper under 1980-talet. Katin tas oftast genom att man sväljer det i form av tabletter eller genom att injicera upplösta tabletter. Katinon kan snusas, sväljas eller injiceras. Metkatinon kan tas som Katinon samt även rökas. Den kan också tas upp genom huden.

 

Effekter av katdroger

Kat har en allmänt stimulerande effekt, vars längd beror på hur länge man håller på att tugga. Katin och Katinon har stimulerande effekter som i stort liknar amfetamin. Metkatinon ger ett intensivt välbefinnande som ger en känsla av kraft och tydligare varseblivning av omgivningen. Alla sinnen upplevs som skarpare. Ruset kan vara från 30 minuter till 6 timmar och hos nybörjare upp till 24 timmar. Missbrukaren hamnar lätt i intensivperioder där man intar drogen med några timmars mellanrum i upp till en vecka.

 

Skador

Katmissbruk kan ge magkatarr, förstoppning, tandskador, leverskador, avmagring, sexuella störningar samt impotens.

Katinmissbruk kan ge hjärtklappning, ångestattacker, psykoser och nervsammanbrott. Katinmissbrukaren uppträder ofta i ett förvirrat tillstånd.

Metkatinonmissbruk kan ge förstörda nässlemhinnor, frätskador i mun och svalg och magsäck, kraftig avmagring, uttorkning och hudproblem. Psykiska skador visar sig som förvirring, hallucinationer, synvillor, depressioner och en parkinsonliknande hjärnskada.

 

Beroende

Både Kat, Katin, Katinon och Metkatinon är beroendeframkallande, men i olika grad. Kat är den drog som har den längsta brukartiden innan man blir beroende. Katin och Katinon har ungefär samma beroendebildning som amfetamin. Men den farligaste är Metkatinon, som är lika snabbt beroendeframkallande som crack.

 

 

 

--------------------------------------------------------------------------------

NÅGOT OM ATT UPPTÄCKA MISSBRUK

I detta avsnitt skall vi behandla hur och på vilket sätt man kan upptäcka drogmissbruk. Det är till skillnad från upptäckt av alkoholmissbruk mycket svårare.

• Ett drogrus har i allmänhet så kort verkningstid att missbrukaren kan dölja detta genom att hålla sig undan. För att upptäcka missbruket måste man nästan vara på plats när drogen intas och vara uppmärksam på de enskilda russymptomen som uppträder.

• Symptomen på ett pågående missbruk är till en början svaga.

• Missbrukaren döljer och förringar ofta sitt drogintag.

• Flera av de psykiska eller sociala störningarna kring unga missbrukare kan ofta feltolkas som pubertetsproblem eller allmänna livsproblem.

Personer i missbrukarens närhet, t.ex. föräldrar och lärare, kan ofta finna det lättare att blunda för missbruk, än att erkänna att det finns i den närmaste omgivningen.

Diagnosticering av missbruk försvåras ofta då många missbrukare använder flera droger vid ett och samma tillfälle eller i en följd efter varandra, s.k. blandmissbruk. Detta förstärker drogeffekterna och ger försvårade rusbilder som kan göra att man förväxlar den ena drogen med en annan. Efter långdraget missbruk kan det uppträda så tydliga symptom eller skador av missbruket att det blir lätt att känna igen missbrukaren t.ex. på avmagring och störningar i motoriken. Att undersöka en person för att diagnostisera påverkan eller missbruk kräver i allmanhet samtycke, stöd i lag eller ingånget avtal.

 

Metoder för att diagnostisera missbruk

Det finns olika metoder som man kan använda om man vill kontrollera om en person är påverkad av en drog eller använder droger regelbundet.

• Direkt observation av beteendet för att konstatera om personen ändrat sitt sätt att agera eller tala om droger och om det finns en överslätande attityd till droger.

• Intervjua den misstänkta personen och de närmaste vännerna.

• Iakttagelser under en längre tid for att konstatera förändringar i livsföringen som kan härledas till missbruk och missbruksidentifikation.

• Söka upp missbrukare som tillbör samma umgänge och som kan antas ha liknande drogvanor.

• Kemisk provtagning för att spåra droger eller drogrester i kroppsvätskor (urin, blod).

• Kroppsbesiktning för att kontrollera armveck (stickmärken), ögon (pupillstorlek), beteende och reaktionssätt.

• Detaljerad läkarundersökning, samt ta till vara och undersöka preparat och utrustning för injektioner.

 

Det behövs ofta flera olika slags undersökningar för att fastställa omfattningen av missbruk.

Fyra som är bra att känna till är:

• Ändringar i beteenden och vanor.

• Kroppsliga tecken och störningar.

• Sociala störningar.

• Påträffad missbruksutrustning.

 

Förändringar i beteende och vanor

Ett tilltagande missbruk kan leda till ändringar i vanor och beteendet.

Dessa har variationer beroende på drogen och hur intensivt man missbrukar den.

• Tydliga svängningar i sinnesstämningen, från skrattattacker till depressionsliknande tillstånd.

• Starkt avtagande intresse för arbete, skola, fritidssysselsättningar, idrottsaktiviteter m.m.

• Försämrade relationer till föräldrar och syskon.

• Ändringar i umgängeskretsen, de gamla vännerna försvinner och de nya är missbrukaren inte benägen att tala om. De blir den hemliga subkulturen som man knyts hårt till som missbrukare.

• Förändrad dygnsrytm och omotiverad frånvaro från familjeliv, arbete och studier.

• Nedsatt aptit, men med ökat intag av sötsaker och läsk i tid och otid.

• Den personliga hygienen försämras och ett allmänt intryck är vanskötsel av kläder och egna saker som tidigare varit viktiga.

• Användning av solglasögon för att skydda sig mot solljus (ljuskänslighet på grund av förstorade pupiller), ögondroppar för att minska rodnaden i ögonvitorna.

• Irriterat, aggressivt eller våldsamt beteende, många gånger långt utanför normala gränser.

 

Kroppsliga tecken och störningar

Drogmissbruk kan yttra sig i olika kroppsliga tecken och störningar:

• Ärr efter intravenösa injektioner som ofta bortförklaras som märken efter provtagningar.

• Plötslig oförklarlig trötthet.

• Rastlöshet, skrap- och rivmärken.

• Kraftigt förstorade eller förminskade pupiller och röda ögonvitor.

• Förändringar i kroppshållning och rörelsemönster, från hopsjunkenhet vid

opiatmissbruk till spänd överaktivitet vid missbruk av centralstimulantia.

• Påtaglig viktminskning vid missbruk av centralstimulantia samt ändrad

ansiktsmimik med konstiga grimaser som inte tidigare funnits.

 

Sociala störningar

Drogmissbruk kan ge en rad störningar i det sociala beteendet:

• Bristande gemenskapskänsla.

• Ökad konfliktbenägenhet.

• Benägenhet att ljuga, svika löften som givits.

• Våld och olaga hot samt snatteri och stölder.

 

Andra missbrukstecken

• Hos en människa som aktivt missbrukar kan man hitta följande spår eller

föremål som kan sättas i samband med drogintag:

• Blodfläckar på kläder som verkar oförklarliga.

• Sprutor, kanyler, bomull, böjda missfärgade skedar och syrapåsar.

• Fantasifullt utformade pipor.

• Aluminiumfolie med brända rester.

• Små brevvågar.

• Skarp röklukt som påminner om rökelse då det används för att dölja haschrök.

• Droger i olika förpackningsformer.

 

Detta är mycket att ta in på en gång men se det som ett litet lexikon på

vad det finns att titta efter när det gäller att spåra drogmissbruk hos personer som finns i ens närhet.

Variationerna är nästan oändliga men det som gör dem möjliga att komma åt är den sociala och personliga förändringen. Den märker man om man lever nära en människa med drogproblem.

Vi hoppas att det som skrivits i detta häfte kan vara till användning och i viss mån vara en öppning för oss alla att förstå att missbrukets ansikte är väldigt variationsrikt.

 

 

Svante Flinta. Halmstad länken.

 

 

 

Copyright © All Rights Reserved